Det här fotot har legat till sig ett tag kan man säga, eftersom det var till min lille brorsons dopdag som jag bidrog med de här cupcaksen till kakbuffén. Och han döptes för 11 månader sedan :o) Jag har tänkt visa dem länge, men nu fick jag tummarna ur efter att ha sett hur det flaggades i Thailand i helgen som gick. Tejp till vimplarna kan man hitta här.
Det var ett under att cupcaksen blev ätklara till slut och att de blev så fantastiskt goda. Jag skulle lite snabbt slänga ihop frostingen före dopet och det blev soppa av det hela. Bokstavligt talat! Man hade lätt kunnat dricka den med sugrör. Jag blev lite lätt uppstressad och kunde inte riktigt tänka klart, men mamma räddade situationen och konsistensen förvandlades till fast istället för flytande. Och så var det då dags för nästa moment att breda på frostingen på muffinsen. Det är då jag upptäcker att jag glömt muffinsen hemma hos min bror som bor 2 mil från kyrkan med tillhörande församlingshem. Min snälla pappa kastar sig i bilen och kör för att hämta dem. Stressigt, stressigt vid det här laget. Pappa går in i huset, men lyckas inte stänga av larmet!! Till slut kommer han tillbaka i alla fall med muffinsen, dock något lomhörd :o) Efter det så flöt faktiskt allt på helt enligt planen och resultatet blev som sagt supergott!
Sen var det det där med doppresenten... Men det är en helt annan historia, en sån som jag kommer att få höra hela livet. Förhoppningsvis kan vi hålla den inom familjen :oP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar